54. Al-Qamar

1STUNDEN NÄRMAR sig och månen har rämnat

2Men om de [som förnekar sanningen] får se ett tecken, vänder de sig bort och säger: "Alltid dessa trollkonster

3De är beslutna att avvisa [sanningen] och följer [bara] vad de själva tycker och önskar. Men allt har sin fasta bestämmelse

4De har fått lyssna till berättelser som borde ha hållit dem tillbaka

5[och] till djup visdom, men varningarna var till ingen nytta

6vänd dig därför ifrån dem. Den Dag då roparen kallar människorna till det okända

7kommer de att stiga ut ur sina gravar, stirrande i marken, och som svärmar av gräshoppor

8skynda fram mot roparen, och de som förnekade sanningen skall säga: "Detta är en svart dag

9FÖRE dem förnekade Noas folk [uppståndelsens] sanning; de beskyllde Vår tjänare för lögn och kallade honom besatt och drev bort honom

10Och han ropade till sin Herre: "De är starkare än jag; [Herre,] kom till min hjälp

11Och Vi öppnade himlens portar och lät rikligt regn strömma [utan uppehåll]

12och källor springa fram ur marken så att vattnen möttes - allt i enlighet med [Guds] beslut

13Och Vi räddade honom på [skeppet] som timrats av plankor och spik

14och det rörde sig fram [över havet] under Våra ögon; [detta var] belöningen till den som hade kallats lögnare

15Vi gjorde denna [katastrof] till ett tecken, [ett exempel för människorna] - finns det någon som bevarar den i minnet [och tar lärdom]

16Hur [hårt drabbade dem inte] Mitt straff, [de som inte fäste vikt vid] Mina varningar

17Vi har gjort Koranen lätt att minnas; finns det någon som bevarar [dess ord] i minnet [och tar lärdom]

18STAMMEN Aad förnekade sanningen och hur [hårt drabbade dem inte] Mitt straff, [de som inte fäste vikt vid] Mina varningar

19[Till sist,] en lång och olycksdiger dag, sände Vi en rasande stormvind mot dem

20som grep tag i människorna, [kastade omkull dem och lämnade dem utsträckta på marken] som palmstubbar, uppryckta med rötterna

21Hur [hårt drabbade dem inte] Mitt straff, [de som inte fäste vikt vid] Mina varningar

22Vi har gjort Koranen lätt att minnas; finns det någon som bevarar [dess ord] i minnet [och tar lärdom]

23[STAMMEN] Thamud trodde inte på de varningar [som Vi sände dem]

24och de sade: "Skall vi följa en ensam [man] ur våra egna led? [Om vi gjorde så] skulle vi ha gått vilse eller förlorat förståndet

25Skulle det bland oss [alla] vara just han som utmärktes med den [gudomliga] påminnelsen [och inte en av våra mer förtjänta män]? Nej, han är ingenting annat än en fräck lögnare

26[Och Gud sade till deras profet Salih:] "De skall snart få veta vem som är en fräck lögnare

27Vi skall nu låta kamelstoet löpa fritt för att sätta dem på prov; ge dig till tåls och se vad de företar sig

28Men säg dem att vattnet i brunnarna skall fördelas mellan dem - var och en måste vara där, när hans tur [att vattna sina djur] har kommit

29Men de tillkallade en man i stammen som åtog sig [att slakta kamelstoet] och han slaktade det på grymmaste sätt

30Hur [hårt drabbade dem inte] Mitt straff, [de som inte fäste vikt vid] Mina varningar

31Vi lät ett enda dån [- dånet av detta straff -] genljuda över dem, och där låg de som [en hög] torra störar till en inhägnad

32Vi har gjort Koranen lätt att minnas; finns det någon som bevarar [dess ord] i minnet [och tar lärdom]

33LOTS folk [trodde inte heller] på [Våra] varningar

34[och] Vi sände över dem en orkan [av död och förintelse]. Men före gryningen räddade Vi Lot och dem som följde honom [i tron]

35Vår nåd var med dem; så belönar Vi de tacksamma

36[Lot] varnade dem för Vårt stränga straff; men de trodde inte på varningarnas [allvar]

37och försökte förmå honom att utlämna sina gäster [till dem]. Då slog Vi dem med blindhet. "Pröva då på Mitt straff, [ni som inte fäste vikt vid] Mina varningar

38Och en morgon, tidigt, drabbade dem det slutliga straffet

39Pröva nu på Mitt straff, [ni som inte fäste vikt vid] Mina varningar

40Vi har gjort Koranen lätt att minnas; finns det någon som bevarar [dess ord] i minnet [och tar lärdom]

41[Även] Faraos folk varnades

42[och då] de avvisade alla Våra tecken straffade Vi dem med den överväldigande styrkan hos en allsmäktig Gud, som ingen kan motstå

43ÄR DÅ de bland er som förnekar sanningen bättre än de [forna folk som här har nämnts], eller har [äldre tiders] böcker med nedtecknad gudomlig visdom förklarat er oskyldiga

44Kanske säger de: "Vi är alla [eniga i vår åsikt och följaktligen] är det vi som måste vinna

45[Nej,] skaran [av förnekare] skall besegras och skall tvingas göra helt om och fly

46Men den Yttersta stunden är den tid då de är kallade att inställa sig, och denna Stund [kommer att för dem betyda] det djupaste elände och den bittraste sorg

47Då skall de obotfärdiga syndarna [inse att] de gick vilse och [att] deras förstånd svek dem

48Den Dag då de släpas på sina ansikten in i Elden [skall de höra en röst:] "Pröva på dess heta famntag

49ALLT har Vi skapat med rätta mått

50och Vår befallning [och dess omsättning i verklighet] är ett och detsamma - ett ögonblickligt skeende

51Era likar [i synd och förnekelse bland tidigare folk] lät Vi gå under; finns det någon som bevarar detta i minnet [och tar lärdom]

52Alla deras handlingar omtalas i [äldre tiders] böcker med nedtecknad gudomlig visdom

53allt är redovisat, stort som smått

54De rättfärdiga skall vistas i lustgårdar [vattnade av] bäckar

55[Och de skall] ta plats inför en allsmäktig Konung i sanningens [församling]