51. Adh-Dhaariyat

1VID [vindarna] som virvlar upp [damm och vissna löv]

2vid [molnen] som för med sig regn

3vid [skeppen] som glider fram med lätthet

4vid [änglarna] som på [Guds] befallning fördelar [Hans gåvor]

5[De vittnar att] det löfte ni fått är sanning

6[och att] räkenskapen och domen skall komma

7VID himlens valv, korsat av stjärnornas stråk

8[Människor!] Era åsikter [om trons innehåll] går sannerligen vitt isär

9Den som vill låta sig föras bakom ljuset har redan fått synen förvänd

10Måtte [Gud] förgöra alla lögnare som påstår och gissar vad de inte kan veta

11de som [vadar] i förvirring och självbedrägeri

12och [hånfullt] frågar: "Och när skall denna Domens dag komma

13Den Dagen skall de plågas över elden

14[och en röst skall säga:] "Smaka eldprovet som ni [nu skall undergå]! Det är detta som ni ville påskynda

15Men de som fruktade Gud skall vistas i lustgårdar med [porlande] källor

16och där njuta av det som deras Herre har skänkt dem, därför att de [på jorden] gjorde de det goda och det rätta

17de ägnade inte mera än en kort del av natten åt sömn

18och i den tidiga gryningen bad de om Guds förlåtelse för sina synder

19Och av det som de ägde gav de tiggarna och dem som led nöd [i tysthet] deras rättmätiga andel

20FÖR DEM som har visshet i tron finns tecken [på Guds allmakt överallt] på jorden

21och inom er själva. Varför inte [öppna ögonen och] se

22I himlen finns det som [hjälper er] att uppehålla livet och där finns det som ni fått löfte om [i nästa liv]

23ja, vid himlarnas och jordens Herre! - allt detta är sanning, [lika sant] som att ni har förmågan att tala

24HAR DU hört berättelsen om Abrahams himmelska gäster

25När de kom till honom och hälsade "Fred!", svarade han: "Fred [vare med er]! Ni är [tydligtvis] främlingar [här]

26Efter ett kort samråd med husfolket kom han ut med en [helstekt] gödkalv

27som han satte framför dem och bad dem ta för sig

28[När han såg att de inte åt] blev han rädd att de [hade ont i sinnet]. Men då sade de: "Du har ingenting att frukta!" - och de gav honom det glada budskapet om en son [som skulle födas åt honom och bli en man] med stor visdom

29Då närmade sig hans hustru och slog sig för pannan med ett jämmerrop och utbrast: "En gammal orkeslös och ofruktsam kvinna [som jag]

30De svarade: "Så har din Herre beslutat. Han är den Allvise, den Allvetande

31[Abraham] sade: "Vad är [annars] skälet till ert besök, ärade budbärare

32De svarade: "Vi har sänts [för att straffa] ett folk av obotfärdiga, trotsiga syndare

33vi skall låta ett regn av stenblock falla över dem

34[ett straff] fastställt i din Herres beslut för dem som har drivit sina utsvävningar för långt

35Vi skulle föra bort de troende [som fanns i städerna som skulle förstöras]

36men, frånsett ett hus, fann vi ingen som hade underkastat sig Guds vilja

37Och i [de ödelagda städerna] lämnade Vi ett budskap till dem som fruktar det plågsamma straff [som är följden av att framhärda i det onda]

38OCH I [berättelsen om] Moses ligger [samma budskap]. Vi sände honom till Farao med ett klart bevis på hans myndighet

39men den höge [fursten], stödd på sina mäktiga resurser, vände [honom] ryggen och sade: "Antingen är han en trollkarl eller en galning

40Och så kastade Vi honom och hans här i havet; och han bar [själv] skulden [till allas undergång]

41Och i [berättelsen om vad som hände stammen] Aad ligger [samma budskap]: Vi sände mot dem en dödsbringande vind

42som, där den drar fram, inte lämnar något levande efter sig utan förvandlar allt till multnande ben

43[Samma budskap] ligger i [berättelsen om stammen] Thamud. [Deras profet] sade till dem: "Ni skall få glädjas åt livet [ännu] en liten tid

44detta sedan de hade satt sig upp emot sin Herres befallning - och så drabbade [straffets] blixtar dem mitt för deras ögon

45De kunde inte resa sig på nytt och ingen fanns som kunde hjälpa dem

46Och före dem lät Vi Noas folk, förhärdade i synd och trots, gå under

47VI HAR byggt världsalltet och gett det en fast struktur, och förvisso är det Vi som utvidgar det

48Och Vi har brett ut jordens [yta] - kunde någon ha brett ut den på bättre sätt

49Allt som Vi har skapat har Vi skapat i motsatspar; kanske skall ni minnas [att En Gud är upphovet till denna väl planerade mångfald]

50[Säg, Muhammad:] ”Fly undan synden till Gud! Jag kommer till er, [sänd] av Honom, för att varna er klart och entydigt

51Sätt inte en annan gud vid Guds sida!' - Ja, jag kommer till er, [sänd] av Honom, för att varna er klart och entydigt.”

52[Men som de uppträder mot dig] så har det alltid varit. Inget sändebud kom till dem som levde i gångna tider utan att de kallade honom trollkarl eller galning

53Lät de orden gå i arv? Nej, men dessa [sentida förnekare] är hårdnackade människor vilkas onda handlingar inte känner några gränser

54Håll dig därför på avstånd från dem; då kan ingen klandra dig

55Men [fortsätt att] påminna [och varna]; påminnelsen är till nytta för dem som tror

56Jag har skapat de osynliga väsendena och människorna enbart för att de skall [känna Mig och] dyrka Mig

57Jag begär ingen försörjning och ingen föda av dem

58Det är Gud som drar försorg [om skapelsen], den Starke, den Orubblige

59De som begår orätt skall få sin andel av det straff som drabbade deras likasinnade föregångare. De behöver inte be Mig att påskynda [domen]

60Den Dag som förnekarna av sanningen har fått löfte om skall bli en Dag av fasa och elände