37. As-Saaffaat

1VID DEM som ställer upp i sluten ordning

2och som med kraft driver bort [det onda]

3och som läser högt [Guds] påminnelser

4Er Gud är förvisso den Ende Guden

5Herren över himlarna och jorden och allt som är däremellan och alla soluppgångars Herre

6Vi har smyckat den nedre himlen med stjärnor och stjärnskott

7ett skydd mot alla upproriska andar

8som inte skall lyssna till de högsta väsendenas [tal]. Därför drivs de bort [av stjärnskott] från alla håll

9obönhörligt utstötta - och deras straff skall vara utan ände

10Men den som snappar upp något [av den förbjudna kunskapen] skall förföljas av en flamma av eld som borrar sig igenom allt

11FRÅGA DEM, [Muhammad, som förnekar uppståndelsen] vad de anser ha varit den svårare uppgiften: att skapa dem - som Vi skapade av fast, formbar lera - eller [allt annat, himlarna och jorden och vad däremellan är,] som Vi har skapat

12Men när du häpnar [inför Guds skapelseunder], hånar de och gör narr av dig

13Och när de blir påminta, stämmer påminnelsen dem inte till eftertanke

14Och ser de ett [Guds] tecken, skämtar de om det

15och säger: "Detta är uppenbarligen ingenting annat än trolldom

16Skulle vi efter döden, när vi blivit mull och murkna ben, återuppstå till nytt liv

17Och kanske våra förfäder likaså

18Säg: "Ja, helt visst, och ni kommer att förödmjukas

19Ett enda mäktigt rop skall ljuda, och de kommer att se [den nya verkligheten]

20och jämra sig: "Vi är förlorade! Detta är Domens dag

21[Och en röst hörs:] "Detta är Åtskillnadens dag [då de orättfärdiga skall skiljas från de rättfärdiga, en Dag] som ni påstod aldrig skulle komma

22[Och Guds befallning ljuder:] "För samman de orättfärdiga och deras gelikar med dem som de tillbad

23i Guds ställe, och visa dem vägen till helvetet

24och låt dem göra halt [där]." [Då] skall de tillfrågas

25Hur är det fatt med er? Ni hjälper ju inte varandra

26Nej, den Dagen kommer de att ge upp sitt motstånd

27Men de närmar sig varandra och var och en försöker lägga över ansvaret [för sin synd] på en annan

28[De första] säger: "Det var ni som kom mot oss från höger

29[Och de andra] svarar: "Nej, ni var människor utan tro

30Vi hade alls ingen makt över er; tvärtom var ni egensinniga och påstridiga

31Vår Herres ord mot oss har nu gått i uppfyllelse och vi måste lida [vårt straff]

32Vi ledde er på avvägar, men vi var [själva] vilseledda

33Ja, den Dagen skall de tillsammans lida samma straff

34Så behandlar Vi de obotfärdiga syndarna

35Varje gång de fick höra orden "det finns ingen gud utom Gud", kände de hur högmodet steg dem åt huvudet

36[tills] de sade: "Skall vi överge våra gudar för en galen poets skull

37Nej, han [är varken galen eller poet! Han är Vårt sändebud som] har kommit till dem med sanningen och med bekräftelse av [de tidigare] budbärarnas [budskap]

38Ni skall sannerligen få utstå ett plågsamt straff

39men ni skall inte straffas för annat [eller mer] än vad ni gjorde

40Men Guds sanna tjänare

41skall förses med det som är förutbestämt [för dem]

42alla frukter [som de har lust till] - och de skall visas stor heder

43i lycksalighetens lustgårdar

44På högsäten [skall de sitta] vända mot varandra

45Och en skål skall bäras runt [med en dryck] från en ren källa

46vit [som mjölk] och vars fina smak hänför dem som dricker

47i den finns ingenting som grumlar tankeredan och den ger inget rus

48Och hos dem skall vara följeslagerskor med fagra ögon och blygt sänkt blick

49[sköna och orörda] som [strutsens i sanden] gömda ägg

50Och de [saliga] närmar sig varandra och frågar [om livet på jorden]

51En av dem säger: "Jag hade en nära vän

52som brukade fråga: 'Hör du verkligen till dem som tror

53att vi, efter att ha dött och blivit mull och torra ben, skall föras fram för att rannsakas och dömas?'”

54[Och:] "Vill ni se ned

55Och när han ser ned, ser han [vännen] mitt i Elden

56[och] utropar: "Vid Gud! Det var nära att du drog mig med dig i fördärvet

57om inte Gud hade varit mig nådig skulle jag helt säkert ha hört till dem som förs dit [där du är]

58[Och han fortsätter:] "Vi skall alltså inte dö [på nytt]

59efter vår död [på jorden] och inte straffas

60Det är sannerligen en stor, en lysande seger

61Låt alla som strävar, sträva efter att uppnå ett sådant [mål]

62Är inte det som bjuds [i paradiset] bättre än [det mottagande som bestås i helvetet under] det träd i vars frukt döden lurar

63Vi har gjort [trädet] till en prövning för dem som begår orätt

64Det växer på helvetets botten

65dess frukt liknar djävulshuvuden

66som de [dömda] får äta för att stilla sin hunger

67Till detta får de sedan dricka smutsigt, brännhett vatten

68Efter detta [mottagande] förs de ned i helvetet

69De såg hur deras fäder gick vilse

70och de hade bråttom att följa i deras spår

71Ja, före dem gick de flesta människor bland gångna tiders folk vilse

72trots att Vi hade sänt varnare till dem

73och se hur slutet blev för dem som varnades [förgäves]

74[för alla] utom för Guds sanna tjänare

75OCH NOA anropade Oss [om hjälp mot sitt folk som inte trodde på honom]; och Vi bönhörde honom till fullo

76Vi räddade honom och hans familj från den stora katastrofen

77och gav hans efterkommande en plats [på jorden]

78och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten

79i alla länder [ber de]: "Fred och välsignelse över Noa

80Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta

81han var en av Våra sant troende tjänare

82Och Vi lät de andra drunkna

83ABRAHAM följde samma väg

84Han steg inför sin Herre med rent hjärta

85Till sin fader och sitt folk sade han: "Vad är det ni dyrkar

86Hyllar ni lögnen om gudar [som har en plats] vid sidan av Gud

87Vad är då er åsikt om världarnas Herre

88Och han såg upp mot stjärnorna

89och sade: "Jag känner vämjelse [för er skull]

90Då drog de sig tillbaka och gick ifrån honom

91Därefter begav han sig i hemlighet till deras gudabilder och frågade: "Varför tar ni inte för er [av offergåvorna]

92Hur är det fatt med er? Och ni svarar ju inte

93Och han smög sig fram till dem och slog till dem med hela sin styrka [så att de gick i stycken]

94Då fick [människorna] bråttom tillbaka

95[och] han sade: "Dyrkar ni [bilder] som ni har huggit till [med era egna händer]

96fastän Gud har skapat både er och ert hantverk

97De sade: "Låt oss bygga ett bål och kasta honom i elden

98Och de hade [annat] ont i sinnet mot honom, men Vi korsade [deras planer]

99Och [Abraham] sade: "Jag skall [lämna er och] gå dit min Herre vill leda mig

100[Och han bad:] "Herre! Ge mig en [son, en] av de rättfärdiga

101Och Vi gav honom det glada budskapet om en son med ett milt och fogligt sinnelag

102Och då [sonen] hade blivit gammal nog att [arbeta tillsammans med fadern och] delta i hans strävanden, sade [denne]: "Min käre son! Jag har sett i drömmen att jag offrar dig [åt Gud]. Vad anser du [om detta]?" [Ismael] svarade: "Fader, gör som du blir befalld! Om Gud vill, skall du se att jag är tålig och uthärdar [allt]

103Men så fort de båda hade visat att de underkastade sig Guds vilja och [Abraham] hade lagt [sonen] med tinningen mot marken

104ropade Vi till honom: "Abraham [hejda din hand]

105Du har redan utfört den befallning som du fick i drömmen!" Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta

106detta var klart och tydligt en prövning

107Som lösen för [sonen] tog Vi emot ett präktigt offerdjur

108och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten

109[som ber:] "Fred och välsignelse över Abraham

110Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta

111Han var en av Våra sant troende tjänare

112Och Vi gav honom det glada budskapet att Isak [skulle födas åt honom och bli] en profet, en av de rättfärdiga

113Och Vi välsignade honom och Isak - bland deras efterkommande finns såväl den som gör det goda och det rätta och den som begår uppenbar orätt till skada för sig själv

114VI VISADE sannerligen Moses och Aron stor nåd

115då Vi räddade dem och deras landsmän ur [träldomens] förbannelse

116och Vi hjälpte dem till seger över [sina fiender]

117Och Vi gav dem Skriften där allt framstår klart och tydligt

118och ledde dem på den raka vägen

119Och Vi lät deras minne bevaras av senare släkten

120[som ber:] "Fred och välsignelse över Moses och Aron

121Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta

122De var två av Våra sant troende tjänare

123ÄVEN ELIA var en av [Våra] budbärare

124och han sade till sitt folk: "Fruktar ni alls inte Gud

125Ni åkallar Baal och överger Gud, den bäste Skaparen

126Gud, er Herre och era förfäders Herre

127Men de beskyllde honom för lögn och de skall sannerligen kallas fram [för att dömas]

128men inte så Guds sanna tjänare

129Och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten

130[som ber:] "Fred och välsignelse över Elia och dem som följde honom

131Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta

132Han var en av Våra sant troende tjänare

133ÄVEN LOT var en av [Våra] budbärare

134Vi räddade honom och hela hans familj

135utom en gammal kvinna, som var bland dem som dröjde sig kvar

136och därpå lät Vi de övriga gå under

137Ni passerar [ännu i dag] deras [ödelagda boplatser] tidigt om morgonen

138och när natten faller på. Vill ni inte använda ert förstånd

139ÄVEN JONA var en av [Våra] budbärare

140han flydde som en förrymd slav [och gömde sig] ombord på ett fullastat skepp

141Och så kastade de lott och han förlorade

142[och de kastade honom i havet] och han slukades av en väldig fisk - han hade nämligen begått ett svårt fel

143Och hade han inte hört till dem som [också i motgångens dagar] prisar Gud

144skulle han helt säkert ha blivit kvar i dess buk till den Dag då de [döda] skall återuppväckas

145Men Vi lät honom kastas upp [ur fiskens buk] på en öde [strand], sjuk [och eländig]

146och Vi lät en kurbitsplanta växa upp över honom

147Så sände Vi honom tillbaka till [hans folk,] hundra tusen [människor] eller ännu fler

148och de trodde [nu på honom] och Vi lät dem glädjas åt livet ännu en tid

149BE DEM nu om en förklaring: är det så att din Herre skall ha döttrar medan de [själva] skall ha söner

150Eller [påstår de] att Vi i deras åsyn har skapat änglarna till kvinnliga [väsen]

151I sin lögnaktighet säger de ju

152Gud har avlat." Ja, visst är de lögnare alltigenom

153Skulle Han ha valt döttrar framför söner

154Hur är det fatt med ert omdöme

155Detta borde ni noga tänka över

156Eller har ni klara bevis [för vad ni påstår]

157Lägg då fram, om ni talar sanning, den Skrift [som ni stöder er på]

158De anser att det råder släktskap mellan Honom och osynliga väsen; och ändå vet dessa väsen att de skall föras fram [inför Gud för rannsakan och dom]

159Stor är Gud i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]

160Men Guds hängivna tjänare beter sig inte på detta sätt

161Och ni kan inte - och inte heller de [väsen eller krafter] som ni tillber

162locka någon att vända sig ifrån Honom

163utom den som redan [har slagit in på vägen] till helvetet

164[Änglarna säger:] "Det finns inte en av oss som inte har sin bestämda plats

165det är helt visst vi som ställer upp i sluten ordning

166och vi som prisar [Hans] härlighet

167FÖRR HÖRDES ofta de [som förnekar sanningen] säga

168Om vi [till stöd] hade haft ett ord från våra förfäders tid

169skulle vi säkert ha blivit Guds sanna tjänare

170Och [nu när ordet från Gud har nått dem] vill de inte tro på det! Men de skall få veta [vad det var som de förnekade]

171Vi har redan gett Våra tjänare, budbärarna, Vårt löfte

172att de skall få all hjälp

173och att Våra styrkor [av troende] skall hemföra segern

174Håll dig nu en tid ifrån dem [Muhammad]

175men ha dem under uppsikt - [när lidandet drabbar dem] kommer de att inse [sanningen]

176Vill de [verkligen] att Vårt straff kommer över dem med en gång

177Då måste det bli ett dystert uppvaknande för dem när de ser [straffet] på planen framför sitt hus, de som inte lät sig varnas

178Håll dig [alltså] nu en tid ifrån dem

179men ha [dem] under uppsikt - de kommer att inse [sanningen]

180STOR är din Herre, den Allsmäktige, i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]

181Och fred och välsignelse över [Hans] budbärare

182Lova och prisa Gud, världarnas Herre