26. Ash-Shu'araa

1Ta seen meem

2DETTA ÄR budskap ur Skriften, som är klar i sig själv och som klart framställer sanningen

3Grämer du dig över att de [som du förmanar och varnar] inte vill tro

4Om Vi ville hade Vi kunnat ge dem ett tecken från himlen, så att de hade böjt sina nackar inför det i ödmjuk underkastelse

5Men så snart en ny påminnelse når dem från den Nåderike, vänder de sig bort

6Nu har de påstått [att även detta budskap] är en lögn. Men [tids nog] skall de få veta vad det var som de förnekade och brukade skämta om

7Har de inte sett hur Vi har låtit jorden bära många nyttiga växter av alla slag

8I detta ligger helt visst ett budskap [till människorna] men de vill inte tro, de flesta av dem

9Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige

10[MINNS] hur din Herre kallade Moses till Sig [och sade]: "Gå till det orättfärdiga folket

11Faraos folk; finns det inte någon bland dem som fruktar [Gud]

12[Moses] svarade: "Herre! Jag är rädd att de kommer att kalla mig lögnare

13så att jag kommer ur fattningen och att min tunghäfta [förvärras]. Sänd därför bud efter Aron

14De kan också ställa mig till svars för ett brott [som jag har begått] och jag är rädd att de kanske kommer att döda mig

15[Gud] svarade: "Du har ingenting att frukta! Bege er nu i väg med Våra tecken, [du och din broder]; Vi skall vara med er och lyssna [till allt]

16Och gå till Farao och säg: 'Världarnas Herre har sänt oss [med begäran]

17att du låter Israels barn lämna landet med oss.'”

18[När Moses hade framfört sitt budskap] sade [Farao]: "Fostrade vi dig inte när du var barn [och du växte upp] hos oss? Och bodde du inte mitt ibland oss [många] år av ditt liv

19Och ändå begick du den handling som du begick och visade därmed [din] otacksamhet

20[Moses] svarade: "Jag gjorde detta vid en tid då jag hade hamnat på orätta vägar

21och jag flydde från er därför att jag fruktade [för mitt liv]. Men min Herre har skänkt mig omdöme [och visdom] och har utsett mig till en av [Sina] budbärare

22Och din godhet mot mig - består den i att du har gjort israeliterna till dina slavar

23Farao sade: "Vad är det [du säger]? Världarnas Herre

24[Moses] svarade: "[Gud är] Herre över himlarna och jorden och allt som finns däremellan; [det skulle ni inse] om ni har viljan att bli övertygade

25[Farao] sade till de kringstående: "Har ni hört [på maken]

26[Moses] sade: "[Han är] er Herre och [alla] era förfäders Herre

27[Farao] sade: "Denne [föregivne] profet, som [påstår att han] är utsänd till oss, måste vara besatt

28[Moses] fortsatte: "[Han är] Herre över öst och över väst och allt som finns däremellan - [det skulle ni inse] om ni använde ert förstånd

29[Farao] sade: "Om du sätter upp någon annan än mig som gud, skall jag minsann låta kasta dig i fängelse

30[Moses] svarade: "Även om jag ger dig ett klart [bevis]

31[Farao] sade: "Kom då fram med det, om du talar sanning

32Då kastade [Moses] sin stav, och det var tydligt [för alla att] den var en orm

33och han drog fram sin hand och [alla kringstående] såg att den var [skinande] vit

34[Farao] sade till stormännen som omgav honom: "Denne är helt säkert en mästare i trolldom

35som vill driva bort oss från vårt land med hjälp av sin trolldom. Vad råder ni mig till

36De svarade: "Låt honom och hans broder vänta medan du sänder bud till städerna

37att alla skickliga trollkarlar skall inställa sig hos dig

38Och så församlades trollkarlarna vid den tid och på den dag som getts till känna

39och människorna tillfrågades om alla hade infunnit sig

40[Och någon sade:] "Kanske får vi gå med [i processionen] bakom trollkarlarna, om de segrar

41Då trollkarlarna kom, sade de till Farao: "Vi väntar oss minsann en frikostig belöning om det är vi som tar hem segern

42[Farao] svarade: "Visst! Och ni skall höra till dem som står mig nära

43Moses sade till dem: "Kasta nu vad det är ni vill kasta

44Och de kastade sina rep och sina stavar och sade: "Så sant som all makt ligger hos Farao är det vi som har segrat

45Då kastade Moses sin stav och den slukade synvillorna som de hade framkallat

46Och trollkarlarna kastade sig ned på sina ansikten

47och utropade: "Vi tror nu på världarnas Herre

48Moses och Arons Herre

49[Farao] sade: "Tror ni på honom innan jag har gett er tillåtelse? Han måste vara den mästare som har undervisat er i trolldom! Men ni skall få pröva på [min vrede]! Jag svär att jag skall hugga av er motsatt hand och fot till sista man; ja, jag skall korsfästa er utan förskoning

50De svarade: "[Det är för oss] ett mindre ont, eftersom vi återvänder till vår Herre

51Vi hoppas få Hans förlåtelse för våra synder, då vi är de första som antar tron

52[EFTER EN tid] gav Vi Moses genom ingivelse denna befallning: "Tåga bort med Mina tjänare under natten, ni kommer nämligen att förföljas

53Och Farao sände bud till städerna med befallning att [männen] skulle inkallas till krigstjänst [och att följande skulle kungöras]

54[Israeliterna] är en ynklig skara

55fulla av avoghet mot oss

56men vi är ett folk på vår vakt

57och vi har drivit bort dem från deras trädgårdar och källor

58och de rikedomar de samlade och den hedersamma plats [som de intog i vårt land]

59Så [gick de till väga]. - Men [därefter] gav Vi Israels barn [allt] detta i arv

60Och de förföljande [egyptierna] hann upp dem vid soluppgången

61och när de två människohoparna kom inom synhåll för varandra, ropade de som tågade med Moses: "De kommer att hinna ifatt oss [och göra slut på oss]

62[Moses] svarade: "Nej! Min Herre är med mig och Han kommer att leda mig

63Och Vi befallde Moses: "Slå på vattnet med din stav!" - och se, då delade sig [havet] och de två delarna reste sig som mäktiga berg

64Och Vi ledde förföljarna fram till denna plats

65Vi räddade Moses och alla som var med honom

66och därefter lät Vi de andra dränkas

67I detta ligger helt visst ett budskap [till människorna] men de flesta av dem vill inte tro

68Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige

69OCH BERÄTTA för dem om Abraham

70hur han frågade sin fader och sitt folk: "Vad är det ni tillber

71De svarade: "Vi tillber [våra] gudabilder och vi skall fortsätta att ge dem vår hängivna dyrkan

72[Abraham] sade: "Hör de er när ni anropar dem

73eller kan de hjälpa er eller skada er

74De svarade: "Nej, men vi gör vad vi har sett våra fäder göra

75Han sade: "Har ni ägnat en tanke åt vad det är ni dyrkar

76ni och alla era förfäder

77Dessa [gudar] är mina fiender - [för mig] finns ingen [gud] utom världarnas Herre

78Det är Han som har skapat mig och Han som leder mig

79och Han som ger mig mat och dryck

80Och när jag är sjuk, återger Han mig hälsan

81Han skall låta mig dö och därefter väcka mig till nytt liv

82och på Domens dag - det är mitt hopp - skall Han förlåta mig mina synder

83[Och Abraham bad:] "Herre! Ge mig visdom och förena mig med skaran av Dina rättfärdiga [tjänare]

84och låt efterkommande släkten minnas mig som en man av sanning

85och gör mig till en av arvtagarna till lycksalighetens lustgårdar

86Och förlåt min fader - han var en av dem som gick vilse

87och förnedra mig inte på Uppståndelsens dag

88den Dag då varken rikedom eller söners [mångfald] skall vara till gagn

89och då bara den [kan känna sig trygg] som stiger fram inför Gud med rent hjärta

90Då skall paradiset föras fram till de gudfruktiga

91och helvetet skall göras fullt synligt för dem som räddningslöst gått vilse

92och de skall tillfrågas: "Var är de som ni tillbad

93i Guds ställe? Kan de hjälpa er eller [ens] hjälpa sig själva

94Och de skall störtas på huvudet i helvetet, de och de som räddningslöst gått vilse

95liksom Iblees hjälptrupper, alla tillsammans

96Och när de tvistar [i helvetet] skall de säga

97Vid Gud! Vilket grovt misstag gjorde vi inte

98då vi satte er vid sidan av världarnas Herre

99Bara de obotfärdiga syndarna kunde förleda oss [till detta]

100Nu har vi ingen som kan tala till förmån för oss

101och ingen sann vän [som hjälper oss]

102Om vi ändå fick börja om på nytt! Då skulle vi vara ett med de troende

103I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro

104Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige

105[ÄVEN] NOAS folk beskyllde [Guds] budbärare för lögn

106Och deras broder Noa sade till dem: "Fruktar ni inte Gud

107Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på

108frukta därför Gud och lyd mig

109Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre

110frukta därför Gud och lyd mig

111De svarade: "Skall vi tro på dig som [bara] har slöddret till anhängare

112Han sade: "Jag kan inte veta vad de förut haft för sig

113De skall inte stå till svars inför någon annan än min Herre - förstår ni inte det

114Jag har inte rätt att stöta bort dem [som säger att de är] troende

115Jag är endast en varnare, som varnar klart och entydigt

116De sade: "Du kommer minsann att bli stenad till döds, Noa, om du inte slutar med detta

117[Då] bad han: "Herre! Mitt folk tror inte på mina ord

118Gör därför sanningen uppenbar i min [tvist] med dem, och rädda mig och de troende som följer mig

119Och Vi räddade honom och dem som följde honom i den fullastade arken

120sedan lät Vi dem som blev kvar dränkas

121I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro

122Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige

123[ÄVEN stammen] Aad beskyllde [Guds] budbärare för lögn

124Och deras broder Hud sade till dem: "Fruktar ni inte Gud

125Jag är ett sändebud [utsänd] till er som ni kan lita på

126frukta därför Gud och lyd mig

127Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre

128Är det för ert nöjes skull som ni reser minnesmärken på varje kulle

129och de befästa borgar ni bygger - hoppas ni därigenom nå odödlighet

130Och varför går ni till väga med sådan grymhet, när ni utövar er makt

131Frukta nu Gud och lyd mig

132Frukta Honom som har skänkt er allt det som ni [själva] vet

133skänkt er boskap och söner

134och trädgårdar och källor

135Jag är rädd att straffet [annars] drabbar er en olycksdiger Dag

136De svarade: "Det är likgiltigt för oss om du förmanar oss eller inte förmanar oss

137det [vi gör är det som] har varit [våra] förfäders sed sedan urminnes tid

138och vi kommer inte att straffas [för detta]

139Och när de kallade honom lögnare, lät Vi dem gå under. I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro

140Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige

141[ÄVEN stammen] Thamud beskyllde [Guds] budbärare för lögn

142Deras broder Salih vände sig till dem och sade: "Fruktar ni inte Gud

143Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på

144frukta därför Gud och lyd mig

145Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre

146Tror ni att ni [alltid] skall få bo kvar här i trygghet

147bland trädgårdar och källor

148och åkerfält och dadelpalmer med deras smäckra blomkolvar

149Och [fortsätta att] hugga ut bostäder åt er i bergväggen med den skicklighet [ni har uppnått]

150Frukta nu Gud och lyd mig

151och lyd inte de råd ni får av slösarna och de omåttliga

152de som stör ordningen på jorden och sprider sedefördärv och inte vill bättra sig

153De sade: "Du är bara en av dem som har fallit offer för trolldom

154du är ingenting annat än en människa som vi! Visa oss ett tecken, om du talar sanning

155Han svarade: "Här är ett kamelsto; hon har rätt att vattnas och ni har rätt att vattna [era djur] på en fastställd dag

156Låt henne inte komma till skada; [i annat fall] kommer straffet att drabba er en olycksdiger dag

157Men de slaktade henne på grymmaste sätt, en handling som de fick ångra

158när de drabbades av det [förutsagda] straffet. I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro

159Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige

160[ÄVEN] LOTS folk beskyllde [Guds] budbärare för lögn

161Och deras broder Lot sade till dem: "Fruktar ni inte Gud

162Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på

163frukta därför Gud och lyd mig

164Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre

165Måste ni, ensamma i hela skapelsen, söka er till ert eget manliga kön

166och förbigå dem som er Herre har skapat till hustrur åt er? Ni överskrider verkligen alla gränser

167De sade: "Lot! Vi svär att du kommer att jagas bort [från denna stad], om du inte slutar [med dina förmaningar]

168[Lot] svarade: "Jag hör till dem som känner den starkaste avsky för det ni gör

169[Och han bad till Gud:] "Herre! Rädda mig och de mina från [dessa människor och] deras förehavanden

170Och Vi räddade honom och hela hans familj

171utom en gammal kvinna, som var bland dem som dröjde sig kvar

172Därefter lät Vi de övriga gå under

173i ett regn [av död och förintelse] som Vi sände över dem. Ett olycksbringande regn, det som faller över dem som har varnats [förgäves]

174I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro

175Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige

176[ÄVEN] FOLKET i [Madyans] skogsklädda dalar beskyllde [Guds] budbärare för lögn

177Deras broder Shu`ayb sade till dem: "Fruktar ni inte Gud

178Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på

179frukta därför Gud och lyd mig

180Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre

181Ge fullt mått och tillskansa er inte vinst på andras bekostnad

182väg med rättvisande våg

183och inkräkta inte på andras rättigheter. Sprid inte sedefördärv eller annat ont på jorden

184men frukta Gud som har skapat er och [alla] släkten före er

185De sade: "Du är bara en av dem som har fallit offer för trolldom

186du är ingenting annat än en människa som vi, och vi anser att du är en lögnare

187Men försök förmå himlen att störta ned i stycken över oss, om du talar sanning

188Han svarade: "Min Herre har full kännedom om vad ni tar er för

189Men de beskyllde honom [än en gång] för lögn. Och straffet drabbade dem en dag vars ljus skymdes i mörker, en straffets och skräckens dag

190I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro

191Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige

192DENNA [SKRIFT] är en uppenbarelse från världarnas Herre

193ingivelsens trogna ande har stigit ned

194[och ingjutit] den i ditt hjärta, för att du skall vara en av varnarna

195[och varna] på ren och klar arabiska

196Dess [sanning] fanns helt visst i äldre tiders böcker med nedtecknad gudomlig visdom

197Är det inte ett tecken för dem att lärda män bland Israels barn visste detta

198Men även om Vi hade uppenbarat den för någon som inte har arabiska till modersmål

199och han hade läst upp den för dem [på sitt språk], skulle de inte ha trott

200Så har Vi låtit [budskapet] passera in och ut genom de obotfärdiga syndarnas hjärtan

201Men de kommer inte att tro förrän de ser framför sig det plågsamma straff

202som [är förberett och som] skall drabba dem plötsligt, när de ingenting anar

203och då kommer de att ropa: "Kan vi få ett uppskov

204Är det då verkligen deras önskan att skynda på Vårt straff

205Vad tror du? - Om Vi under åratal hade låtit dem njuta av livet

206och sedan lät det [straff] drabba dem som de hade varnats för

207vilken nytta hade de då av det långa, behagliga liv som de fick leva

208Vi har aldrig låtit ett folk förgås som inte fått ta emot dem som varnade

209[och] påminde dem; Vi tillfogar nämligen ingen [av Våra tjänare] orätt

210Det är inte onda andar som har stigit ned med denna [Skrift]

211[den uppgiften] är inte för dem och de förmår inte [utföra den]

212ja, de hålls till och med på sådant avstånd att de inte [ens] kan lyssna [till den]

213Anropa därför inte en annan gud vid sidan av Gud; i annat fall kommer du att höra till dem som skall straffas

214Och varna dem som står dig närmast [för Guds straff]

215och bred ödmjukt din [ömhets] vinge över dina troende anhängare

216men säg, om någon vägrar att följa dig: "Jag är inte ansvarig för vad ni gör

217och lita till den Allsmäktige, den Barmhärtige

218som ser dig när du reser dig [ensam]

219och när du är [hos dem] och de faller ned på sina ansikten i tillbedjan

220Han är Den som hör allt, vet allt

221[Säg, Muhammad:] "Skall jag säga er till vem de onda andarna stiger ned

222De stiger ned till alla syndiga bedragare [beredda att själva föras bakom ljuset]

223de lyssnar gärna, men de flesta av dem lägger [egna] lögner [till det som de kan snappa upp]

224Och poeterna - dem följer sådana som är osäkra om vägen

225Har du inte sett hur de strövar genom alla dalar utan mål

226och hur de säger ett men gör ett annat

227Men [så uppträder] inte de troende som lever rättskaffens och ständigt anropar Gud och som försvarar sig när de blivit föremål för [hätska och hånfulla] angrepp. Och de som har gjort sig skyldiga till [dessa] orättmätiga angrepp skall [snart] få se vilken vändning deras liv kommer att ta