Psaltaren 94

1Hämndens Gud, Herre, hämndens Gud, visa dig!

2Res dig, du jordens domare, ge de stolta vad de förtjänar!

3Hur länge ska de gudlösa, Herre, hur länge ska de gudlösa triumfera?

4Deras tal flödar av fräckhet, alla förbrytare förhäver sig.

5Herre, de krossar ditt folk, de förtrycker din arvedel,

6de dödar änkor och främlingar och mördar de faderlösa,

7och de säger: "Herren ser det inte, Jakobs Gud märker det inte."

8Fatta, ni oförnuftiga bland folket! Dårar, när ska ni bli kloka?

9Han som har planterat örat, skulle han inte höra? Han som format ögat, skulle han inte se?

10Han som fostrar folken, skulle han inte straffa, han som lär människan förstånd?

11Herren känner människornas tankar, han vet att de är tomhet.

12Salig är den som du, Herre, fostrar och lär från din lag

13för att ge honom ro från onda dagar tills graven är grävd för de gudlösa.

14Herren förskjuter inte sitt folk, han överger inte sin arvedel.

15Rättvisa ska åter gälla i rätten, och alla som har ärliga hjärtan ska följa den .

16Vem står upp för mig mot de onda? Vem hjälper mig mot förbrytarna?

17Om inte Herren var min hjälp skulle min själ snart bo i det tysta.

18När jag säger: "Min fot vacklar", då är din nåd mitt stöd, Herre.

19När mitt inre är fullt av bekymmer, då gläder din tröst min själ.

20Kan en orättfärdig domstol ha gemenskap med dig, en som gör orätt i lagens namn,

21som angriper en rättfärdig själ och fördömer oskyldigt blod?

22Men Herren har blivit min borg, min Gud är min tillflykts klippa.

23Han låter deras brott drabba dem själva, han förgör dem för deras ondska. Herren vår Gud ska förgöra dem.