Psaltaren 73

1En psalm av Asaf. Gud är verkligen god mot Israel, mot dem som har rena hjärtan.

2Men jag var nära att snava med mina fötter, mina steg var nära att slinta,

3för jag greps av avund mot de högmodiga när jag såg de gudlösas framgång.

4De är fria från plågor fram till sin död, deras kroppar är välnärda.

5De drabbas inte av mänsklig nöd, de plågas inte som andra människor.

6Därför är högmod deras halsband och våld den dräkt de sveper sig i.

7Deras ögon kikar fram ur fetman, deras hjärtans fantasier har ingen gräns.

8De hånar och hotar med ondska, överlägset hotar de med förtryck.

9De öppnar sin mun mot himlen och deras tunga far fram på jorden.

10Därför vänder sig folket till dem, de suger i sig vatten i mängd.

11De säger: "Hur skulle Gud kunna veta? Den Högste har väl ingen vetskap?"

12Sådana är de gudlösa, ständigt trygga med växande rikedom.

13Förgäves höll jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld!

14Jag var plågad hela dagen och tuktad varje morgon –

15men hade jag sagt: "Så tänker jag tala", då hade jag svikit dina barns släkte.

16Jag funderade och försökte förstå det, men det var för svårt för mig,

17tills jag kom in i Guds helgedom och insåg deras öde.

18Du ställer dem på det hala, du störtar dem i fördärvet.

19Hur plötsligt ska de inte gå under! De förgås och får ett fruktansvärt slut.

20Så som en dröm är borta när man vaknar ska du, Herre, förakta dem som skuggbilder när du griper in.

21När mitt hjärta var bittert och det stack i mitt inre,

22då var jag oförnuftig och förstod ingenting, jag var som ett djur inför dig.

23Men jag är alltid hos dig, du håller mig i min högra hand.

24Du leder mig med ditt råd och tar sedan emot mig med ära.

25Vem har jag i himlen utom dig? Och har jag dig, söker jag inget på jorden.

26När min kropp och mitt hjärta ger upp, är Gud mitt hjärtas klippa och min lott för evigt.

27De som är fjärran från dig går under, du förgör alla som är otrogna mot dig.

28Men för mig är det gott att vara nära Gud. Jag tar min tillflykt till Herren, Gud, för att förkunna alla dina gärningar.